Som ni säkert märkt har jag under en längre period varit väldigt passiv här på denna blogg. Det har inte kommit många blogginlägg de senaste månaderna. Nu har jag beslutat att denna blogg ska läggas ned, efter många många år som aktiv bloggare så har även jag andra saker som jag behöver lägga ner tid på. Dessutom har jag blivit väldigt sjuk pga en kronisk sjukdom som jag inte nämnt här i bloggen något. Nu ska jag genomgå en behandling och behöver lägga ner 100% på den.

Så jag hoppas ni förstår mitt val och vem vet, jag kanske kommer tillbaka längre fram med en ny personlig blogg? Slutligen vill jag säga tusen tack till alla er som följt mig genom åren! Ni har varit guld värda!

Som så många andra tänkte jag dela med mig av mina nyårslöften för 2012 som är:

- Träna regelbundet på Friskis och bli en hälsosammare människa
- Sluta dricka läsk innan årets slut
- Spara ännu mer pengar än tidigare
- Åka till Shanghai i Kina minst 2 veckor

Friskis har jag nu snart tränat regelbundet på (minst 3 ggr/vecka) i 6 månader utan avbrott. Och jag vill fortsätta i den stilen också. Sedan vill jag även bli av med mitt Pepsi Max beroende som jag skapat dom senaste åren så att jag kan spara extra mycket fickpengar till vår Shanghairesa som SKA bli av iår innan den möjligheten inte finns längre. Jag kan inte ens föreställa mig hur det är i Kina! Förmodligen helt fantastiskt! Jag längtar redan!

För exakt 8 år sedan blev jag och Marko tillsammans och sedan dess har vi hållit ihop, i vått och torrt. Marko är en utav de bästa sakerna som hänt mig och idag delar vi våra liv med varandra och har förlovat oss sedan 1 1/2 år tillbaka. Snart vankas det 10-årsjubileum! Tänk vad tiden går fort ändå…

Den 31 Augusti fyllde ju jag 23 år. Som försenad födelsedagspresent från min käre far fick jag igår farfars gamla blägkamera från 1930-talet (Agfa Billy Clack). Det var nog den bästa presenten jag fått på länge. Kameran funkar dessutom så nu ska jag bara hitta film som passar till den så ska jag prova den! Någon av er läsare som vet vart man kan få tag på film till så gamla kameror?

Jag älskar kameran, den är så cool att ha som prydnad! Som den sanna fotonörden jag är. Nu funderar jag nästan på att börja samla på gamla kameror.

… på 23-årsdagen! Hipp hipp hura! Hurra! HURRA!

Dagen i ära ska firas med min sambo, så nu snart sk vi på en längre geocacherunda och käka lyxglass. Ikväll bjuder mina föräldrar oss på god mat. Och vet ni vad det bästa är? Jag har semester från allt, hela veckan! DET är den bästa presenten (till mig själv)!

Bilden ovan har säkert många av er redan sett. Den hade jag ju som headerbild i min vinterdesign 2009/2010. Hur som helst, med denna bild vann jag idag en fototävling som Färjestadtravet här i Karlstad höll med temat häst. Gissa om jag blev glad? Ett presentkort på 1000 kr sitter ju inte helt fel. Tack Färjestadtravet och dess jury!

Idag är det mitt namns dag. Grattis till mig (och alla andra Emmor där ute)! Med min vanliga tur så lyckades jag skära ett djupt sår när jag höll på i köket. På ett glas av allt. Så just nu är jag rätt handikappad med högerhanden tyvärr.

Ni som följt min blogg ett tag har nog läst tidigare att jag mixat fingret samt tänt eld på en brödrost också. Allt talar för att jag inte ska befinna mig i köket, men jag är envis och trotsar.

När kommentarer som ovan trillar in blir jag alldeles varm och lycklig inombords, tack Nicolina! Du gjorde min dag!

Foto: Sofia S. (med hjälp av mig)
Redigering: Jag

Som ni säkert märkt har bloggen stått lite still de senaste veckorna/månaderna och jag har väl inte viljat berätta hela sanningen bakom orsaken heller. Visst, det stämmer att jag har sjukt mycket att göra med 2 jobb men det ligger även en till stor sak och tynger. Efter att ha funderat nu ganska länge så har jag kommit fram till att det inte är något jag kan blunda för, sanningen alltså. Sanningen är att jag har någon form av kronisk ledsjukdom (reumatisk) sedan ca 11 år tillbaka som kommer och går i olika grader beroende på väder. Denna sjukdom gör mig ibland en anings funktionshindrad, trött och livlös när den är som värst vilket gör att jag varken har lust, ork eller energi att uppdatera bloggen eftersom jobbet tar den lilla energi jag har kvar.

Vad gör sjukdomen då? Jo, den gör så att jag får extremt ont i lederna. Tänk er växtvärk gånger miljoner som strålar ut i kroppens ben. Värken kommer på kvällen vid 18.00-tiden och slutar inte förens långt in på natten, vilket gör att jag får en väldigt ytlig sömn och är ständigt trött. Lederna blir svullna och ibland kan jag t.o.m. få feber. Dessutom är jag så stel på morgonen att jag knappt kan gå. För 1 vecka sedan fick jag även veta av läkaren att jag kommer få leva med detta livet ut och att de inte kommer växa bort som de påstod när jag var yngre, vilket såklart har tagit livsgnistan ifrån mig en bit för tillfället. Vem blir inte ledsen av att få veta att man har en kronisk sjukdom vid så ung ålder som 22 år? Hur som helst så lär det väl ta ett tag att acceptera, även om jag redan förstått sedan lång tid tillbaka att jag kommer få leva med eländet så länge jag lever. Dock känns det samtidigt ganska skönt att få en bekräftelse och även förhoppningsvis en riktig diagnos samt specialisthjälp.

Jag hoppas att ni förstår nu varför jag varit ganska passiv både när det gäller bloggen och med egna fotoprojekt. Men jag hoppas såklart på att komma tillbaka i gamla banor till sommaren när eländet troligtvis lagt sig på is och man samlat på sig massor med energi. Tills dess kommer bloggen fortsätta i denna takt som de gjort den senaste tiden.

With Love,
Emma Bertilsson